Miljönissarnas hyckleri

Det tjatas dagligen om klimatförändring, koldioxidutsläpp, jordens uppvärmning; det sistnämnda ligger några decennier fram i tiden. Man vet inte om föreslagna åtgärder har någon effekt i framtiden. Åtgärderna föreslås vanligen av högavlönat folk i Stockholms innerstad , som undrar, varför folk på landsbygden inte tar tunnelbanan, när det blir för dyrt att köra bil.  Men det finns större problem i närtid, som kräver omedelbara åtgärder, vilkas effekt snabbt kan kartläggas.

1. En stor fara för miljö och hälsa är utsläppen av p-piller- och medicinrester, som spolas ut i avloppen, och som reningsverken inte kan avskilja. De spolas ut i vattendrag, som är dricksvattentäkter, såsom Mälaren, Hjälmaren och Storsjön, och  når till slut vattnet i våra kuster, där de tas upp av fiskar, som människor sedan äter. Det är belagt, att detta kemiska avfall är hälsovådligt. Det är svårt att förbjuda användning av mediciner, men mer forskning och kontroll kan göras. Däremot är det möjligt, att direkt förbjuda användning av p-piller, vars rester orsakar hormonella skadliga effekter på människor och djur.  Men detta vågar s k miljövänner inte föreslå.

                 2. Enorma mängder kväve och fosfor spolas ut från vattenklosetterna. En del av detta tas om hand i reningsverken, men stora mängder fortsätter ut havet eller de stora sjöarna. Kväve och fosfor är ämnen, som skulle göra nytta i jordbruket. Därför borde miljövännerna kräva, att vattenklosetter avskaffas, och torrdass införs. Därigenom skulle  även vatten, ett viktigt livsmedel, kunna sparas.  För att förvilla begreppen skyller miljöorganisationerna på de ynka procent av befolkningen, som är bönder, och påstår att kväve- och fosforläckaget kommer från deras marker. För att handha torrdass-systmet skulle mycket folk behöva anställas, och det skulle minska arbetslösheten för personer, som inte fyller kraven på annan arbetsmarknad.

               3.  Ett annat lösenord i miljödebatten är energibesparing. Enorma mängder energi försvinner till ingen nytta genom att uppvärmt vatten spolas ut i naturen genom att folk duschar  dagligen i långa stunder. Här skulle kunna sparas mycket energi, om folk duschade i kallvatten. Under andra världskriget släpptes varmvatten på i hyreshusen maximalt en gång i veckan, ibland med längre intervaller. Egnahemsägare hade inte bättre; de fick knappt bränsle att värma upp husen. I hyreshusen skulle värmen då hållas på 16 grader om natten och 18 på dagen. Förslag på sådan reglering förväntas från de, som förespråkar energibesparing.

              4. Översvämningar och andra vattenkatastrofer skylls på klimatförändring. En viktigare orsak är att mer och mer mark hårdgöres genom vägar och bebyggelse, villatomter stenläggs och gräsmattor försvinner. Ute i världen avskogas stora områden, och mark, som är otjänlig för ändamålet, bebyggs.  Skulle inte mer mark även i storstäderna kunna undantas från hårdgörning, genom att t ex läggas ut som kolonilotter?  Skulle inte villaägarna kunna animeras att ha ett eget trädgårdsland i stället för stenläggning?

               5.  Den mänskliga individen kan beräknas släppa ut ett kilo koldioxid per timme genom utandningsluften. Vad betyder det, att antalet människor på jorden ökas från en miljard till sju eller åtta?  Borde man inte gynna individer, t ex bönder, eller organisationer, såsom skogsföretag,  som ser till att det finns träd och annan växtlighet, som omvandlar koldioxiden till syre?

                 Varför sysslar  s k miljöorganisationer bara med symbolpolitik i stället för åtgärder i vårt närområde? Ett av svaren är, att organisationernas och dess medlemmars ekonomiska väl  prioriteras av dem. Det som kan verka      obehagligt i nutiden, vill de akta sig för.