Ekonomiska intressen i miljöpolitiken

Förre statsministern Reinfeldt formulerade en gång tesen, att  det svenska försvaret i budgetsammanhang var ett särintresse.  Om så är fallet, måste alla politikområden vara särintressen.  Här görs nu en granskning av miljöpolitiken och dess särintressen, som mest är av ekonomisk art. Särintressena kommer fram, om man frågar, vem som tjänar på den nuvarande miljöpolitiken.

1. I toppen hittar vi politikerna.  De har nu funnit ett argument för  att pressa ut mesta möjliga prestationer och umbäranden från medborgarna, både genom skatter och avgifter och genom personliga insatser. Tidigare kunde det motiveras med ett bygge av ett socialistiskt paradis på jorden, men så kraschade den drömmen. Då fick det motiveras med att det behövdes för den sociala välfärden, men så har folk begripit, att det inte är pengar, som saknas där, utan engagement och ledarskap. Det är synnerligen ekonomiskt fördelaktigt att vara politiker, med alla öppna och dolda förmåner.
2. I skiktet därunder hittar vi de mer eller mindre kompetenta  forskarna, som kan förse politikerna med argument för den förda politiken. Forskarna vinner makt och status; politikerna lyssnar till dem, som har de rätta argumenten; således inte alla. De får ekonomisk fördel genom nya tjänster, höjda löner, stora forskningsbidrag. Fråga är, om detta inte är en form av korruption. Det finns ju miljöforskare, som har resultat, som politikerna inte gillar; de får inga tjänster, inga forskningsanslag och förhindras publicera sina resultat.
3. Så har vi alla de hantlangare som politikerna behöver, räknenissar, kontrollanter och inspektörer av alla slag, och andra administratörer: för dem blir det tjänster, goda löner och maktkänsla.
4. De s k miljöorganisationerna överöses med statsbidrag, och det ger de ledande där möjlighet att genom arvoden och löner gynna sig själva. I gengäld förser de politikerna med stöd och argument. Också detta en form av korruption?
5. Riktiga vinnare är företag av alla de slag. Med ändrade krav på produkterna måste folk skrota väl fungerande utrustning, och industrin får sälja och tjäna. Gamla bilar måste skrotas. Gamla glödlampor försvinner och ersätts med dyra alternativ, som inte passar till gamla armaturer, som också måste bytas ut.  Olje- och vedeldning måste fasas ut och dyra mark- eller luftvärmeanläggningar installeras. Husen skall tilläggsisoleras och fönster bytas ut helt i onödan. Kollektivtrafik skall byggas ut, nya spår anläggas, nya tåg köpas in och bussparken skall bli större.  Kostnaderna för detta hamnar alltid till slut hos konsumenten, genom höjda priser, avgifter och skatter.
6. En stor profitör på uppblåsta miljöhot är massmedia. Braskande påståenden om stormar, orkaner, vulkanutbrott, hotande istider eller värmeperioder eller katastrofer, t o m påståenden i mars om sommarvädret säljer. När Världsbanken påstår, att om jordens medeltemperatur  om 100 år höjs med 4% (om detta är möjligt att mäta), skulle detta skapa en svårbemästrad situation (hur trovärdig är en bank med sina affärsintressen), så förvandlas detta i massmedia till ett påstående om att jordens medeltemperatur kommer att öka till denna nivå. Slutsatsen är: med hänsyn till massmedias affärsintressen är de inte trovärdiga.

1. Vad blir effekten, om Sverige minskar sina koldioxidutsläpp till hälften genom dessa enorma kostnader? Svar: världens samlade utsläpp minskar från 0,2 % till 0,1 %, d v s 1 promille.

   Sverige har fått ett miljöindustriellt komplex,  ett konglomerat av ekonomiska intressen, som kommer att bli mycket kostsamt för konsumenterna. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

All forskning måste granskas. Granskaren skall ha en ifrågasättande inställning. Det gäller både metoder och fakta. Klimatforskningen harproblem.   11. Hurgörman för att uträlna jordens medeltemperatur? Hur sammanväger man mätresultat från olik...

Nuvarande system går ut på att slå ut försäljare och leverantörer. Det har visat sig verkningslöst. De utslagna ersätts av nya. Den enda realistiska metoden är att kriminalisera köpet och köpareen.Köpare skall dömas att betala höga böter. Har de råd ...

Kålsuparargumentet,  alternativa fakta och elakheter i politiken   Särskilt genom framgången för Donald Trump har det ologiska i kålsuparargumentet lyfts fram; så även i svensk politik. Donald Trunp har avfärdat kritik mot hans aktivitet och hans...

  Det nya politiska landskapet   Vi lever nu i en epok, där det politiska landskapet kan komma att förändras på ett sätt, som inte setts i modern tid. Det är fråga om en revolt mot det politiska, kulturella och ekonomiska etablissementets hegem...

Vem bär skulden till flyktingkatastrofen och eländet i Mellan-östern?   Svaret är lätt: det gör ett antal stater i västerlandet, ledda av NATO samt västerländska  massmedia.      När demonstrationerna i Libyen urartade till inbördeskrig,  fra...